Konkurrensutsätt finländsk mat för offentliga måltider
Hela livsmedelskedjan sysselsätter direkt och indirekt 320 000 personer. Genom att upphandla inhemsk mat stöder du den lokala ekonomin och skapar arbete, livskraft och välmående i hela Finland!
Den finländska grisen har knorr, och hönan har näbb. Djuren medicineras inte i förebyggande syfte, utan endast vid behov. Finländska hönor och ägg hålls fria från salmonella. Du kan smaka på rå smet! I grönsakerna känner du smak av sommaren, spannmålen mognar i den nordliga solen, och bären kan ätas utan upphettning.
God mat ger glädje, stöder hälsan och gör vardagen till en fest – det finns många goda skäl att välja finländsk mat!
Offentliga upphandlingar har betydelse
I de offentliga köken serveras nästan 380 miljoner måltider per år, och dessa måltider är en del av nästan varje finländares vardag – från småbarn och beväringar till boende på servicehem. I Finland används årligen cirka 350 miljoner euro på offentliga livsmedelsupphandlingar. Beslutsfattare i till exempel kommuner och välfärdsområden har en verklig möjlighet att påverka vad finländarna äter och enligt vilka principer maten upphandlas. Den offentliga måltidsservicen har möjlighet att främja finländsk och lokal matkultur, en levande primärproduktion och hela den finländska livsmedelskedjan.
Upphandlingar kan göras enligt kvalitetskriterier – det lägsta priset är inte det enda möjliga kriteriet. I anbudsförfrågningar är det bra att beakta att inhemska bestämmelser ofta ställer högre krav på många produkter än vad som är genomsnittligt i andra EU-länder. Det finns många goda exempel på finländska produktionsmetoder: den finländska fjäderfäproduktionen är fri från salmonella, grisarnas knorrar kuperas inte, hönorna har näbbar, och antibiotika används endast för att behandla sjuka djur – till skillnad från praxisen i Centraleuropa. I internationella jämförelser används även växtskyddsmedel mycket sparsamt i Finland, och användningen sker endast vid behov.
För att öka andelen inhemsk mat i måltidstjänsterna behövs företag och producenter av alla storlekar. Det finns få aktörer som kan erbjuda stora helheter. Allt behöver inte upphandlas på en gång, utan upphandlingsenheten kan dela upphandlingsavtalet i separata delar och definiera storleken och föremålet för respektive upphandling.
Kravet på ursprungsmärkning möjliggör medvetna val
I Finland gäller en förpliktande förordning (JSMf 154/2019), som kräver att serveringsställen – såsom restauranger, storkök, snabbmatsrestauranger, kaféer och grillkiosker – skriftligen ska ange ursprungslandet för köttet som används som ingrediens i en måltid. Med köttets ursprungsland avses det land där djuret har fötts upp. Information om köttets ursprungsland ska finnas tillgänglig i skriftlig form innan köpbeslut fattas, till exempel i menyn. Efterlevnaden av förordningen övervakas som en del av Oiva-kontrollen.
5 tips för att lyckas med upphandlingen av finländsk mat
Serveringen av inhemsk mat är ingen slump. Det handlar om planering, samarbete och att synliggöra värderingar. Genom dessa fem steg styr du den offentliga upphandlingen mot godare och mer ansvarsfull finländsk mat.
1. Skriv in inhemsk mat i strategin och i måltidstjänsternas verksamhetsplan
Uppdatera upphandlingsstrategin så att den tar hänsyn till inhemsk mat. Skriv in de mål för användningen av inhemska livsmedel som ska beaktas i måltidsserveringen. Till exempel: Vid livsmedelsupphandlingar prioriterar vi närproducerad mat och inhemska produkter. Grönsaker, rotfrukter, bröd, potatis, spannmålsprodukter samt kött och förädlade köttprodukter, mjölk och mejeriprodukter samt ägg är inhemska.
2. Beakta inhemsk mat vid planeringen av matlistan
Matlistan är i nyckelposition – utformningen av den avgör vad och vilken mat som serveras. Planera matlistan så att den uppmuntrar till användning av finländska råvaror. Beakta skördesäsongen och använd modigt lokala specialiteter och delikatesser samt den rika, regionala matkulturen.
3. Inhemsk mat möjliggörs genom god dialog
En förutseende dialog mellan beställare och producenter ger värdefull information om vilket utbud och vilken kvalitet som finns tillgänglig. Diskussioner mellan livsmedelsinköpare och företag inom livsmedelsbranschen, lantbruksföretagare, organisationer och andra aktörer är avgörande. Regelbundna informella möten kan ordnas mellan aktörerna i sektorn. Informera i god tid om kommande upphandlingar – inte enbart via HILMA.
4. Inhemsk mat blir verklighet när kvalitetskriterier används i upphandlingen
Produktgruppsspecifika kvalitetskriterier som ingår i upphandlingsanvisningarna bör utarbetas noggrant – det lönar sig också att utnyttja nätverkens kompetens. Det lägsta priset är inte det enda möjliga alternativet.
5. Inhemsk mat förtjänar uppföljning och tack!
För att stödja beslutsfattandet behövs ett tillförlitligt uppföljningssystem så att fullmäktige eller andra förtroendeorgan kan följa upp vilken typ av mat som serveras. Lyft fram ett väl utfört arbete! Kan servering av inhemsk och lokal mat vara en marknadsföringsfördel och en specialitet för kommunen eller välfärdsområdet, som det är roligt att berätta om för andra?
