Virkeshandelsvolymerna har varit ovanligt låga i vår. Jämfört med i fjol har omkring fem miljoner kubikmeter mindre virke köpts in (13 miljoner kubikmeter fram till vecka 23). Avverkningsvolymerna har också varit ett par miljoner kubikmeter lägre än året innan. Trots det har avverkningsvolymerna varit större än virkeshandelsvolymerna, vilket har lett till att industrins lager av stående virke har minskat.
Skogsindustrin behöver fortfarande stora mängder virke. De globala kriserna och den långsamma återhämtningen på marknaderna syns just nu i form av minskad aktivitet i virkesinköpen och fördröjer även starten av avverkningar. Enligt Lukes färska konjunkturprognos kommer avverkningarna av industrivirke i år att stanna endast en miljon kubikmeter under fjolårets nivå. Avverkningarna i privatskogarna väntas ligga kvar på en hög nivå, omkring 49 miljoner kubikmeter. Enligt prognosen kommer därför både virkeshandel och avverkningar att koncentreras mer till den kommande hösten.
Skogsägarna kan inte beskyllas för de låga virkeshandelsvolymerna eller de sjunkande virkespriserna. På en fungerande marknad finns det normalt ett logiskt samband mellan pris och volym, och när priset på massaved har sjunkit med en tredjedel sedan förra våren påverkar det också skogsägarnas vilja att sälja virke. Skogsägare har också gett mycket respons om de nya prismodellerna för gallringar, där utökade gränsvärden för stamvolymprissättning infördes vid årsskiftet. I praktiken innebär det att skillnaden mellan det som utlovas vid virkesaffären och utfallet efter avverkningen kan bli betydande. Detta skapar osäkerhet redan när anbuden jämförs.
Stockpriserna har stigit till nära fjolårets rekordnivåer. Det stimulerar virkeshandeln särskilt vid förnyelseavverkningar och grövre gallringar. Det lönar sig att utnyttja skogsvårdsföreningarnas sakkunskap inom virkeshandel, eftersom skillnaderna mellan anbuden är mycket stora. Det råder ingen brist på anbud, men för att jämföra erbjudanden och tolka villkor behövs professionell hjälp. I de virkesaffärer som konkurrensutsatts genom skogsvårdsföreningarna syns tydliga skillnader i virkespriserna när även apteringen beaktas och resultaten jämförs med den nationella virkeshandelsstatistiken. Skogsvårdsföreningarnas virkeshandelstjänster utgår från skogsägarnas egna mål.
Månadens faktaruta
Ägarstrukturen i Finlands skogar kan förändras betydligt under de kommande åren när de stora åldersklasserna överför sitt skogsinnehav till nästa generation. MTK betonar att utvecklingen innebär både möjligheter för nya skogsägare och risker för marknadens funktion.
Privatpersoner äger fortfarande merparten av Finlands skogar, men den kommande vågen av ägarskiften kan snabbt förändra situationen. Enligt ett gemensamt projekt från Pellervo ekonomiska forskningsinstitut (PTT) och Tapio kommer upp till 3,5 miljoner hektar skogsmark att byta ägare under de kommande tio åren. Det motsvarar ungefär en tredjedel av de privata skogarna.
I rapporten analyserades två utvecklingsscenarier. I det första skulle ägarstrukturen i huvudsak förbli oförändrad, medan det andra scenariot innebär att en större del av skogsägandet övergår till bolag, fonder och andra institutionella ägare. Projektet tar inte ställning till vilket av scenarierna som är mest sannolikt. MTK:s forskningschef Kalle Karttunen påminner om att den breda privata ägarbasen har varit en av de viktigaste orsakerna till att virkesmarknaden i Finland fungerar konkurrensbaserat.
Läs mer om rapporten på MTK:s webbplats (OBS! På finska)
Kalle Karttunen, forskningschef
Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK ry
Översättning: Mats Holmgård, SLC
