Utlåtande om utkastet till en regeringsproposition om lagen om ändring av skogslagen och 70 och 82 § i naturvårdslagen

VN/36703/2025

VN/36703/2025-MMM-2

 

Utlåtande om utkastet till en regeringsproposition om lagen om ändring av skogslagen och 70 och 82 § i naturvårdslagen.

Europeiska unionens domstol har den 1 augusti 2025 tagit ställning till tolkningen av EU:s fågeldirektiv. Tolkningen och dess följdverkningar kan få en mycket stor betydelse för vårt lands ekonomi. Frågan är mycket central för den enskilda skogsägaren, skogsbruket och hela Finlands ekonomi.

Skogslagens 10 c § Inskränkningar i skötseln och användningen av skog för beaktande av fågelfauna

Enligt förslaget ska avverkaren göra en bedömning av behandlingsområdets fågelfauna och på basen av bedömningen vidta lämpliga förebyggande åtgärder. På basen av lagförslaget är det omöjligt att helt ta ställning till frågan då det inte framgår hur omfattande den här bedömningen ska vara – dels om den ska göras på alla skogstyper och dels hur noggrann - och på vilket sätt och i vilken omfattning aktören ska dokumentera att bedömningen gjorts. Det här måste framgå ur den förordning som jord- och skogsbruksministeriet befullmäktigas att göra. Med tanke på det praktiska skogsbruket är den här förordningens stadganden ytterst viktiga.

I paragrafen sägs också att en likadan bedömning av behandlingsområdets fågelfauna ska göras ”I anslutning till andra åtgärder som hänför sig till skötsel och användning av skog”. Förutom kommentarerna ovan (omfattning och dokumentation av bedömningen) ställer sig här frågan om för vilka åtgärder (markberedning, röjning, plantering, skogsinventering etc.) som bedömningen måste göras. Det är ytterst viktigt att t.ex. planteringsarbeten och andra skogsvårdsåtgärder ska kunna utföras på våren utan extra inskränkningar eller ökad byråkrati.

Paragrafen förbjuder drivning i ”bördiga lövträdsdominerade skogar, kärr och strandskogar”. SLC anser att det är helt oskäligt om tanken är att också friska moar (MT-typ) ska ingå i den här begränsningen. Att undvika avverkning i lundar och på OMT-typs mark är förståeligt.
Vad som är lövträdsdominerat bör också preciseras.
Dessutom anser SLC att den föreskrivna häckningsperioden, 3 månader. Är för lång. Vanligen räknar man med en 2 månaders period.

I förslaget står det att ”stora aspar, hålträd samt stående och liggande död ved” bör lämnas under den föreskrivna tiden, i södra Finland 15.4 – 15.7. Friska aspar kan vara ett virkessortiment bland andra, det här skulle medföra att man inte kan nyttja aspar alls. Det kan inte vara meningen. Att lämna död ved är kutym inom skogsbruket, men att här göra inskränkningar på basen av fågelfaunan verkar inte logiskt.

En fråga som absolut bör ingå i förordningen är hur stor andel av hela behandlingsområdet som ska vara ”bördiga lövträdsdominerade skogar, kärr och strandskogar” för att man inte ska kunna utföra åtgärden. I Finland är skogarna varierande och småskaliga. Oftast ingår både torrare momarker och fuktiga små dälder och svackor i landskapet. Här kunde man i förordningen t.ex. skriva in att begränsningar träder i kraft om mindre än 50 % av behandlingsytan är kargare marker.

Kort sagt, hela paragrafens konkreta betydelse och inverkan beror helt på jord- och skogsbruksministeriets förordning som skulle ha varit nödvändig att få i samband med utkastet till lagförslag.

Skoglagens 14 § Anmälan om användning av skog

I lagförslaget står att närmare bestämmelser om avverkning av klena trädbestånd utfärdas genom förordning av statsrådet. Det blir oklart varför inte sådana bestämmelser bättre kunde ingå i den förordning av jord- och skogsbruksministeriet som det hänvisas till i § 10 c och senare i förslaget till ändring av §14.

I förslagets sista mening befullmäktigas jord- och skogsbruksministeriet att utfärda bestämmelser om ”sådan anmälan om tidpunkten för avverkning som hänför sig till fåglarnas häckningstid”. Det här kan vara mycket problematiskt då en avverkningsanmälan är i kraft i några år och den exakta tidpunkten för ett områdes avverkning besluts senare och beror av flera faktorer. Är tanken här att slå fast avverkningstidpunkten redan i det här skedet? Och om så sedan inte är fallet, måste en ny anmälan göras eller uppstår det andra skyldigheter som begränsar flexibiliteten?

Skoglagens 18 § Skogsbrott och skogsförseelse

SLC anser det befogat att eventuella överträdande till de här reglerna i förslaget betraktas som skogsförseelser och inte som skogsbrott.

Naturvårdslagens 70 § Fridlysning av djurarter

Hänvisningen till 10 c § i skogslagen är nödvändig och bra.

Naturvårdslagens 82 § Allmänt undantag från vissa fridlysningsbestämmelser

SLC anser att ändringarna är befogade.

Hur bedömer ni propositionens konsekvenser (kapitel 4.2 i motiveringen till propositionsutkastet)?

Inga kommentarer

Andra kommentarer

Som tidigare framgått beror inverkan till mycket hög grad på de närmare stadgandena i förordningarna.

 

SVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND SLC R.F

Anders Portin
skogsombudsman

Mer från SLC