Jord-och skogsbruksministeriet
VN/ 32853/2024
Utlåtande om ändring av livsmedelsmarknadslagen och 6 § och 2§ i lagen om rättegång i marknadsdomstolen
Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. tackar för möjligheten att ge utlåtande om förslaget.
Bakgrund och innehåll
Målet med ändringen av livsmedelsmarknadslagen är att befrämja en fungerande livsmedelsmarknad genom att förbättra skyddet för den svagare parten på livsmedelsmarknaden, speciellt leverantörer som säljer jordbruksprodukter och livsmedel.
Enligt förslaget fogas till livsmedelsmarknadslagen ett förbud om att gynna köparens eget varumärke. Till lagen fogas också bestämmelser som stärker skyddet för primärproducentens och livsmedelsindustrins affärshemligheter, skydd mot begäran om information som förorsakar kostnader och skydd mot kommersiella repressalier. Livsmedelsmarknadsombudsmannens rättigheter utvidgas så att byrån kan bättre än nu ingripa i missbruk av förhandlingspositionen.
Lagen om rättegång i marknadsdomstolen ändras så att livsmedelsmarknadsombudsmannnen hos marknadsdomstolen kan ansöka om att köparen meddelas förbud mot att tillämpa oskäliga avtalsvillkor.
SLC:s åsikt
MAKA gruppen utgick ifrån att det sker förändringar också i två andra lagar för att stärka producentens ställning i kedjan. SLC kräver förändringar i konkurrenslagen och tydliga förändringar i lagen om upphandling som stärker de finländska livsmedelsprodukternas ställning i upphandlingen. SLC är speciellt missnöjd med oviljan att öppna upp konkurrenslagstiftningen.
Det finns många uppenbara problem på livsmedelsmarknaden som stöder behovet av att utveckla regleringen och lagstiftningen. Ett tecken på detta är att inför beredningen av lagförslaget var det svårt att få representanter för förädling och producenter att ställa upp, deras uppenbara rädsla för repressalier från detaljhandeln gjorde att de inte ville ställa upp.
Ett annat negativt fenomen är bristen på nötkött i handeln som uppkommit under året som gått.
Detta tyder på att det finns allvarliga brister i hur livsmedelskedjan fungerar idag. Trots att det finns en underproduktion av nötkött så är nötköttspriset i Finland under medelpriset i EU och nötköttssektorn kämpar med lönsamhetsproblem. I en fungerande marknadsekonomi så borde prissättningen i Finland reagera snabbare och en ökad efterfrågan borde också synas i producentpriset.
SLC stöder lagförslaget och anser att det är ett steg i rätt riktning, men delvis är åtgärderna ännu otillräckliga. Detta kommer också att bero på hur bra lagen kommer att börja tillämpas i praktiken och att livsmedelsmarknadsombudsmannens byrå har tillräckliga resurser och verktyg för att övervaka att lagen efterföljs. I lagen stadgas också om byråns möjligheter till tillsynen av lagen i form av anmärkning, offentlig varning och förbud.
SLC efterlyser också en tydligare offentlig arbetsagenda av livsmedelsmarknadsombudsmannan som sedan årligen återges och rapporteras till intressegrupper och allmänhet.
Efter att förändringar i EU:s gemensamma marknadsordningsförordning och ändringar i det s.k. UTP direktivet trätt i kraft finns behov av att uppdatera lagen igen och samtidigt utvärdera och åtgärda eventuella andra brister i lagen. SLC anser att det är viktigt att MTK och SLC kan delta i beredningsgruppen av lagen även i det följande skedet.
Lagförslaget inför ett förbud mot att gynna handelns (köparens) egna varumärken (Private Label, PL-produkter). Detta är en viktig paragraf. Enligt Konkurrens- och konsumentverkets forskningsrapport (3/2025) påverkas primärproducenten på två olika sätt, dels genom att detaljhandeln strävar till att förhandla till sig möjligast låga anskaffningspriser för sina produkter, dels genom tillverkarna av s.k. brändprodukter strävar till att sänka sina råvarukostnader för att bibehålla sin konkurrenskraft i förhållande till PL-produkterna (OECD, 2024). På grund av livsmedelsmarknadens struktur, där detaljhandeln är koncentrerad till två stora butikskedjor, inverkar även mindre förändringar av PL-produkternas marknadsandelar i förhållande till brändprodukterna negativt på företagens lönsamhet inom livsmedelsindustrin och indirekt på deras betalningsförmåga till producenterna.
Detaljerade kommentarer
1 b §, Lagens syfte
Lagens syfte är att skydda den svagare parten i livsmedelskedjan från oskäliga avtalsvillkor och oskäliga handelsmetoder. Detta betyder i praktiken säljaren, dvs till exempel primärproducenten och livsmedelsindustrin.
2 e §, Kommersiella repressalier
När det gäller hot om kommersiella repressalier (från handeln) till säljaren införs omvänd bevisbörda, dvs ifall av misstanke är det köparen som skall bevisa att inte är fallet, tidigare har säljaren haft bevisbördan på sig. Lagen förstärks på ett positivt sätt till den här delen.
3 a §, Förhandlingar på grund av exceptionella omständigheter (ny paragraf)
Paragrafen stadgar om villkoren för att öppna avtalsförhandlingar på grund av exceptionella omständigheter. Med paragrafen vill man reagera på situationer som uppkom tex när kriget i Ukraina började och redan före det (hösten -21-våren -22), då kostnaderna för jordbruket steg kraftigt utan att producentpriserna reagerade, detta drabbade till exempel köttsektorn hårt. I lagens motiveringar nämns även till exempel exceptionella väderförhållanden och exceptionellt kraftigt stigande gödselpriser. Terminskontrakt till exempel inom spannmålssektorn ingår inte i detta utan är uteslutna p g a deras avtalskaraktär.
SLC anser att en brist i paragrafen är att det är oklart vilka påföljderna är till köparen ifall man vägrar att ändra avtalets innehåll till följd av exceptionella förhållanden, dvs att förhandlingarna inte leder till något resultat.
4 a §, Missbruk av förhandlingsposition (ny paragraf)
Handeln får inte missbruka sin förhandlingsposition. Med detta vill man stävja leverantörernas risk att falla ut från sortiment, speciellt i situationer där säljaren är helt beroende av distributionskanalen. Här finns också nämnt i motiveringen att köparen inte får kräva oskäligt långa prisgranskningsperioder (hinnantarkistusjakso) i de långa avtalen.
SLC anser att primärproducentens ställning i denna paragraf bör stärkas så att livsmedelsmarknadsombudmannen kan ingripa också i enskilda fall av missbruk. Detta skulle stärka primärproducentens rättskydd märkbart. Tröskeln för en enskild producent att via domstol söka rättvisa är mycket hög p g a de höga kostnaderna förknippade med rättegång.
4 b §, Förbud mot att kräva vissa uppgifter (ny paragraf)
Köparen inte får kräva sådana uppgifter av säljaren som inte är behövliga för själva avtalet. Tex information som berörs av företagshemlighet, recept etcetera. Avsikten är också att skydda leverantören för onödiga kostnader och byråkrati. Idag ställs det allt större krav från den övriga livsmedelskedjan på olika typer av data från producenten, med detta vill man stävja denna utveckling. Köparen får inte heller använda informationen för något annat ändamål än det som köparen uppgett.
4 c §, Förbud mot att gynna köparens varumärke (ny paragraf)
SLC anser att det behövs reglering gällande handelns egna varumärken. Det finns forskningsrön som visar att PL produkterna har en negativ inverkan till exempel på produktutvecklingen inom livsmedelssektorn. Även i en färsk enkät från livsmedelsmarknadsombudsmannens byrå framkom det ett missnöje inom livsmedelssektorns företag om hur handeln med PL- produkter fungerar idag.
I motiveringen till lagen sägs att handeln måste behandla PL och brändprodukter likvärdigt. Handeln för inte prioritera egna varumärken framom leverantörernas egna produkter i enlighet lojalitetsprincipen inom avtalsrättspraxisen. Handeln kan inte heller kräva att säljaren måste göra PL-avtal för att få sina egna brändprodukter till försäljning.
Övrigt
SLC understöder också förslaget om att ändra lagen om rättegång i marknadsdomstol så att också livsmedelsmarknadsombudmannen har rätt att väcka ett ärende i marknadsdomstolen, till exempel rätt att hos marknadsdomstolen ansöka om meddelande av förbud.
SVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND SLC R.F.
Jonas Laxåback
verksamhetsledare
Rikard Korkman
ombudsman
