CAP 2028 och EU:s framtidsbudget MFF
Utformningen av nästa CAP pågår som bäst och missnöjet bland bönder i hela EU är mycket stort. EU-kommissionen lovade stora förbättringar i sin Vision för jordbruk och livsmedel (februari 2025). Men när kommissionens förslag till långtidsbudget kom blev det en formidabel kalldusch för jordbrukssektorn.
Man gör en fullständig systemförändring i finansieringen: systemet med två pelare slopas och ersätts med en finansieringskälla, en “single fund”. Samtidigt minskar de öronmärkta pengarna för jordbruk- och landsbygdsfinansieringen med 20 procent – trots att slutsumman för EU-budgeten ökar massivt. Det är svårt att tolka det som annat än att jordbruket förväntas betala notan.
Det var därför 10 000 bönder demonstrerade i Bryssel den 18 december 2025. Tre huvudkrav lyftes fram: mera pengar till CAP, rättvisare konkurrensvillkor och handelspolitik samt minskad byråkrati. Demonstrationen gav resultat – kommissionen lovade mera pengar till nästa CAP och skärpte reglerna för Mercosur-handelsavtalet. Finlands regering och riksdag har i stort sett samma syn på frågan som SLC.
Nästa riksdagsval hägrar
De politiska partierna förbereder sig redan inför nästa riksdagsval som hålls 18.4.2027. För jordbrukspolitiken är det centralt att försvara Finlands särvillkor och den inhemska finansieringen. När man läser vänsteroppositionspartiernas skuggbudgeter finns orosmoment med förslag om stora stödbeskärningar, slopande av energiskatteåterbäringen till jordbruket och ett slopande av skogsgåvoavdraget vid generationsväxlingar.
För skogsbruket är det oroande att diskussionen ofta blir onyanserad och kortsynt. Det ställs krav på att begränsa avverkningarna med hänvisning till både biodiversitet, Finlands klimatlag och EU:s klimatmål. De ekonomiska och sociala konsekvenserna av sådana beslut skulle vara ytterst stora och negativa – och de skulle drabba landsbygden, företagandet och investeringsviljan direkt. Därför kommer försvaret av näringsfriheten och markägarnas rättsskydd att ha stor tyngd i SLC:s målsättningar inför riksdagsvalet.
Bevakningen av marknadslagarna, ökad livsmedelsexport och bättre spannmålsbalans
Revideringen av Livsmedelsmarknadslagen, Upphandlingslagen och Konkurrenslagen i enlighet med regeringsprogrammet är viktiga bevakningsområden under 2026. Det här låter tekniskt – men lagarna avgör hur makt och risk fördelas i livsmedelskedjan och hur producentens ställning kan stärkas.
När det gäller livsmedelsexport är hela sektorn, inklusive dagligvaruhandeln, enig om att Finland måste öka sin export. Det är viktigt att de satsningar som gjorts under denna regering följs upp. De ekonomiska riskerna ska tas av sektorns företag, men statens och myndigheternas roll i det exportfrämjande arbetet är avgörande för hur det lyckas. Statens roll är bland annat att bevilja exportintyg, som utfärdas av Livsmedelsverket – och i dag är väntetiden för lång. Utan dessa exportintyg kommer man inte vidare. Deltagande i internationella mässor och ordnande av handelsdelegationer är också sådant som staten och myndigheterna behöver leverera, om exporten ska lyfta på riktigt.
För att nå en bättre balans på spannmålsmarknaden måste vi lära oss att läsa marknadssignalerna noggrannare och anpassa odlingen efter det. Det här är inte i grunden en politisk fråga utan en informations- och upplysningsfråga för producentorganisationen.
Finlands nationella restaureringsplan
EU:s restaureringsförordning implementeras genom en nationell restaureringsplan. Den finländska vetenskapspanelen för skogsbioekonomi publicerade strax före jul en rapport som berättar vad det kan betyda i Finland. De ekonomiska och sociala skillnaderna varierar stort beroende på hur planen genomförs. SLC förutsätter att denna regering fastställer planen på ett pragmatiskt och rättvist sätt.
Mats Nylund, centralförbundsordförande SLC
Texten har publicerats som kommentar i Landsbygdens Folk 30.1.2026
