Riksdagens jord- och skogsbruksutskott
E 104/2025 vp
Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. och SLC:s ungdomsutskott tackar för möjligheten att bli hörda angående statsrådets rapport om jordbrukets generationsväxlingsstrategi.
EU-kommissionens strategi för generationsväxling inom jordbruket syftar till att stärka jordbrukets långsiktiga livskraft genom att underlätta inträdet för unga jordbrukare och samtidigt skapa förutsättningar för ett planerat och värdigt utträde för den äldre generationen. Strategin betonar särskilt tillgången till finansiering, tillgången till utbildning och kompetens, tillgången till mark, tryggandet av en skälig levnadsstandard i landsbygdsområden samt stöd för generationsväxlings- och pensionsarrangemang. Ett centralt mål är att fördubbla andelen unga jordbrukare i EU samt att utarbeta nationella strategier anpassade till medlemsstaternas förhållanden.
SLC Ungas övergripande ställningstagande
SLC Unga stöder Finlands syn på EU-kommissionens generationsväxlingsstrategi och tackar för att frågan om generationsväxlingar tas på allvar på både EU-nivå och nationell nivå. För Finland är generationsväxlingar avgörande för att trygga livskraftiga lantbruksföretag, livsmedelsförsörjning och levande landsbygd. SLC Unga anser att EU-kommissionens generationsväxlingsstrategi innehåller många väsentliga och välgrundade utgångspunkter. När arbetet nu går vidare mot utformningen av en nationell generationsväxlingsstrategi är det enligt SLC Unga viktigt att strategin anpassas till finländska förhållanden. SLC Unga vill därför inledningsvis särskilt lyfta fram följande teman som centrala att beakta i det fortsatta nationella beredningsarbetet.
1. Allokering av stödmedel och koppling till pensioner
SLC Unga vill starkt framföra att grundläggande inkomststöd inte bör utbetalas till jordbrukare som samtidigt uppbär pension. Stödsystemet bör i stället utformas så att det tydligt främjar faktiska generationsväxlingar och aktivt jordbruk.
SLC Unga anser att minst sex procent av medlen bör allokeras till unga jordbrukare och generationsväxlingar, i enlighet med kommissionens rekommendation. Samtidigt bör denna andel kunna användas flexibelt för att stöda hela generationsväxlingsprocessen. En alltför stark koncentration av stöd till den tidiga etableringsfasen riskerar att skapa en stor ekonomisk klyfta mellan perioden som ung jordbrukare och tiden därefter.
SLC Unga anser därför att en del av dessa medel även bör kunna riktas till åtgärder som underlättar själva överlåtelsen, såsom mentorverksamhet eller en ny version av avträdelsestöd. Genom att även beakta den överlåtande generationen kan man skapa incitament för tidigare och smidigare generationsväxlingar, samtidigt som tillräckliga resurser säkerställs för att faktiskt främja generationsväxlingar.
2. Utbildningskrav vid generationsväxling
SLC Unga anser att Finland bör återinföra ett högre utbildningskrav vid generationsväxlingar inom jordbruket. Att driva ett modernt lantbruksföretag är alltmer komplext och kapitalkrävande, vilket ställer ökade krav på yrkesmässig, ekonomisk och teknisk kompetens. De nuvarande reglerna, som möjliggör övertagande av jordbruk med enbart utbildning på andra stadiet utan krav på naturbruksutbildning, bidrar enligt SLC Unga inte till att säkerställa tillräcklig kompetens hos den övertagande generationen. Låga utbildningskrav riskerar även att möjliggöra konstgjorda generationsväxlingar och ett missbruk av stödsystemen, i stället för att säkerställa att gårdar drivs av genuint intresserade och kompetenta företagare.
SLC Unga betonar samtidigt att Finland aktivare bör stöda och utveckla naturbruksutbildningen så att den upplevs som ett attraktivt och framtidsinriktat utbildningsval. Detta gäller både den finsk- och svenskspråkiga naturbruksutbildningen, som är central för att trygga tillgången på kompetenta unga jordbrukare i hela landet.
3. Tillgång till mark och markmobilitet
SLC Unga anser att förbättrad tillgång till mark är en av de mest avgörande förutsättningarna för fungerande generationsväxlingar. Särskilt för unga utan tillgång till släktgård är möjligheten att köpa eller långsiktigt arrendera mark en central etableringsfråga.
SLC Unga stöder utvecklingen av nationella markmobilitetslösningar som underlättar mötet mellan markägare och unga jordbrukare. I detta sammanhang bör Finland närmare analysera modeller som Irlands ”Land Mobility Service”, som även lyfts fram i EU-kommissionens strategi. Sådana lösningar kan bidra till att mark hålls i aktivt bruk och till att förbättra unga jordbrukares möjligheter att etablera sig.
4. Tillgång till finansiering och utvecklat investeringsstöd
SLC Unga betonar vikten av att tillgången till finansiering tryggas för unga jordbrukare. Generationsväxlingar och investeringar kräver långsiktiga lånelösningar på rimliga villkor, och alla tillgängliga finansieringskällor bör utnyttjas om de kan förbättra situationen i Finland. I detta sammanhang bör även Europeiska investeringsbankens (EIB) roll beaktas.
SLC Unga anser att det förhöjda investeringsstödet för unga jordbrukare har varit ett fungerande och viktigt verktyg i Finland. Med tanke på längre planeringshorisonter och ökande investeringsbehov bör systemet dock utvecklas. SLC Unga föreslår att tidsfristen för att ansöka om förhöjt investeringsstöd förlängs från nuvarande sju år till tio år, med bibehållen övre åldersgräns på 40 år. Detta skulle möjliggöra tidigare generationsväxlingar och ge unga jordbrukare bättre förutsättningar att planera och genomföra ändamålsenliga investeringar. Mot bakgrund av strukturomvandlingen och större gårdsenheter bör även taket för stödberättigade investeringar övervägas att höjas från 1,5 till 2 miljoner euro under en treårsperiod.
5. Avbytarverksamhetens betydelse för unga jordbrukare
SLC Unga ser positivt på att avbytar- och ersättarsystem lyfts fram som en viktig del av EU-kommissionens generationsväxlingsstrategi, särskilt med tanke på medlemsstater som ännu saknar fungerande lösningar. Samtidigt understryker SLC Unga att deltagande bör vara frivilligt och att avbytarverksamheten i Finland inte bör integreras i CAP, eftersom Finland redan har ett välfungerande nationellt system. För Finland bör fokus ligga på att trygga och vidareutveckla det nationella systemet utifrån egna behov och förutsättningar, samt säkerställa långsiktig finansiering av systemet.
SLC Unga anser att den nationella avbytarverksamheten bör utvecklas genom att antalet semesterdagar ökas samt att möjligheten att använda avbytartjänster under helger och helgdagar förbättras. Vidare bör flexibiliteten i antalet timmar per dag ökas så att tjänsten bättre motsvarar arbetsbelastningen på olika gårdar. Det är också viktigt att systemet utvecklas så att jordbrukare ges verkliga möjligheter att delta i samhällslivet och sköta ansvar utanför gården, såsom vård av äldre, familjeangelägenheter och andra samhälleliga förpliktelser, vilka ofta är mer tidskrävande i landsbygdsområden. Därtill bör smittskydd och risken för spridning av djursjukdomar ges ökad uppmärksamhet, eftersom förekomsten av djursjukdomar ökar och rörlighet mellan gårdar kan innebära en växande risk.
6. Utveckling av lantbruksbeskattningen för att gynna etablering
SLC Unga anser att beskattningen bör utvecklas så att den bättre stöder investeringar och möjliggör en sund belåning inom jordbruket. Jordbruk är en kapitalintensiv näring där investeringar i mark, byggnader och maskiner i praktiken ofta kräver omfattande extern finansiering. Det nuvarande beskattningssystemet missgynnar dock gårdar med hög skuldsättning, trots att belåning i många fall är en förutsättning för utveckling.
I dagens system beskattas jordbrukets resultat huvudsakligen som förvärvsinkomst när nettoförmögenheten är negativ, vilket ofta är fallet efter en generationsväxling. För att kunna amortera lån krävs ett tillräckligt högt resultat, men när resultatet beskattas som förvärvsinkomst leder det till en hög skattemässig belastning. Detta försvårar amorteringar och belastar likviditeten just i en kritisk etableringsfas, då både skuldsättningen och investeringsbehoven är stora.
SLC unga anser därför att beskattningen borde omarbetas så att lån inte påverkar beskattningen negativt. Antingen genom att delvis tillåta beskattning som kapitalinkomst oberoende av nettoförmögenhetens status, eller alternativt se över värderingen av åkermark i beskattningen. En sådan förändring skulle minska tröskeln för investeringar, underlätta amortering av lån och stärka lantbruksföretagens långsiktiga utvecklings- och överlevnadsförutsättningar.
7. Definitionen av aktiv odlare
SLC Unga anser att definitionen av en aktiv odlare bör utvecklas och förtydligas både på EU-nivå och nationellt. I nuläget är definitionen för svag, vilket riskerar att stödsystemen inte i tillräcklig grad riktas till dem som faktiskt bedriver aktiv jordbruksverksamhet. Med tanke på begränsade resurser i kommande CAP-budget är det särskilt viktigt att stöd och åtgärder riktas till aktiva odlare som bidrar till livsmedelsproduktion, landsbygdens livskraft och försörjningsberedskap. En tydligare definition stärker stödsystemens legitimitet och bidrar till ett mer effektivt utnyttjande av offentliga medel.
8. Kompetensutveckling för framtidens lantbruk
SLC Unga betonar vikten av tillräcklig och högklassig utbildning i kombination med fungerande rådgivningstjänster för att möta framtidens krav inom jord- och skogsbruket. För att kunna hantera ökande komplexitet, ekonomiska risker och nya hållbarhetskrav krävs kontinuerlig kompetensutveckling under hela yrkeslivet. SLC Unga anser att rådgivningstjänster, livslångt lärande samt internationella möjligheter, såsom Erasmus-verksamhet, spelar en viktig roll för kunskapsutbyte och utveckling av konkurrenskraftiga lantbruksföretag. För att väcka intresse för jord- och skogsbruk i unga år är även initiativ såsom 4H och Leader-verksamheten viktiga och bör ges långsiktiga förutsättningar.
9. Avgränsning av den nationella strategin
SLC Unga noterar att Finland i sin ståndpunkt lyfter fram att generationsväxlingar inom övriga landsbygdsföretag inte omfattas av EU-kommissionens generationsväxlingsstrategi. SLC Unga delar uppfattningen att även dessa frågor är viktiga, men anser att den nationella generationsväxlingsstrategin i första hand bör fokusera på lantbrukets generationsväxling.
Lantbrukets generationsväxling präglas av särskilda strukturella, ekonomiska och regelmässiga förutsättningar, vilket kräver målmedvetna och anpassade åtgärder. En tydligt avgränsad strategi möjliggör mer konkreta och verkningsfulla lösningar. Om generationsväxlingar inom andra landsbygdsföretag anses behöva åtgärder, bör dessa enligt SLC Unga omfattas av en separat strategi, för att undvika att helheten blir alltför generell och svår att omsätta i praktiken.
10. Delaktighet i beredningen av strategin
SLC Unga betonar vikten av att unga jordbrukare ges en aktiv roll i beredningen av den nationella generationsväxlingsstrategin. För att åtgärderna ska vara ändamålsenliga och träffsäkra bör strategin utformas i dialog med dem som berörs direkt av besluten.
SLC Unga företräder svenskspråkiga unga jordbrukare och skogsägare i Finland, som i stor utsträckning är verksamma längs västra och södra kusten samt i skärgården och på Åland. Dessa områden har särskilda förutsättningar som är viktiga att beakta i det nationella beredningsarbetet. SLC Unga ber därför om möjlighet att delta i beredningen av den nationella generationsväxlingsstrategin.
SVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND SLC R.F.
Cecilia Nyholm
sakkunnig
