Virkeshandelsvolymerna minskar normalt i juli och börjar återhämta sig i augusti när virkesköparna återvänder från semestern. Den lugnare handeln syns även i prisnivåerna. framför allt massavedens prisnivå har återgått till samma nivå som i början av året. Priserna på stock har däremot hållit sig kvar på den nivå som nåddes under våren.
Virkeshandelsvolymerna ligger fortfarande omkring en femtedel efter fjolåret, även om skillnaden under en lång tid i början av året var över en tredjedel. Det finns alltså en hel del att ta igen i höstens virkeshandel.
Utsikterna för virkeshandeln påverkas framför allt av skogsindustrins produktmarknader, som i sin tur påverkas av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Finlands ekonomi har äntligen vänt uppåt, särskilt tack vare den starka utvecklingen inom utrikeshandeln. Konjunkturen inom skogsindustrin syns ändå ännu inte i någon betydande positiv utveckling i exportstatistiken. Skogsindustrins produkter påverkas fortfarande bland annat av logistikkostnaderna och inflationsutvecklingen. Dessutom bidrar det internationella läget till fortsatt försiktighet i efterfrågeutsikterna för skogs- och sågindustrin.
På lång sikt betraktas sågindustrin ändå som en attraktiv bransch. Det märks bland annat på utländska aktörers intresse för finländska familjeägda sågverk. Tidigare övergick Junnikkalas sågverk i Stora Ensos ägo och Pölkky i Kuusamo i österrikiska Pfeifers ägo. Nu har också österrikiska Binderholz meddelat att bolaget stärker sin ställning i Finland genom att köpa Kuhmo Oy som ett komplement till sina tidigare sågverksinnehav i Lieksa och Nurmes.
Även finländska sågverksföretag har investerat i sin produktion och utvidgat verksamheten genom företagsförvärv. Det utländska intresset kan delvis bero på de långsiktiga utsikterna i Centraleuropa, där tillgången på barrvirke bedöms försämras. Aktörerna behöver då trygga både tillgången till råvara och förutsättningarna för vidareförädling.
Ur skogsägarnas perspektiv är utvecklingen tudelad. Det är positivt att det investeras i produktion i Finland, men samtidigt kan en ökad regional koncentration påverka konkurrensen på virkesmarknaden. Skogsägarna önskar en stark konkurrens om virket, eftersom de genom att konkurrensutsätta virkesaffären kan välja det bästa erbjudandet för de träd som de har odlat i årtionden. Skogsvårdsföreningarnas förnyade virkeshandelstjänster erbjuder virkesköpare och skogsägare en enklare väg till en rättvis och öppen virkeshandel.
Månadens faktaruta
Afrikansk svinpest (ASF) konstaterades för första gången i Finland i juli 2026 hos vildsvin som hittats i Vederlax. I sydöstra Finland har en smittzon inrättats för att förhindra att sjukdomen sprids. Restriktionerna påverkar i betydande grad landsbygdsnäringarna i området, bland annat skogsbruket.
Restriktionerna inom skogsbruket trädde i kraft genast efter att fallet av ASF hade konstaterats, och det finns tills vidare ingen information om hur länge de kommer att gälla. I Sverige var motsvarande restriktioner i kraft i över ett halvt år. Beståndsvårdande- och förnyelseavverkningar har tvingats avbrytas, och kvalitetsförluster börjar redan uppstå på virke som har avverkats. Även uppskjutna plantskogsvårds- och skogsförnyelsearbeten orsakar ekonomiska förluster för skogsägarna.
SLC och MTK följer kontinuerligt hur situationen utvecklas. Det är viktigt att myndigheternas anvisningar följs och att spridningen av sjukdomen förhindras. Utöver bekämpningen av sjukdomen är det nödvändigt att se till att de kostnader och skador som orsakas producenterna ersätts på behörigt sätt. Aktuell information om restriktionerna finns på livsmedelsverkets webbplats.
Läs SLC:s ställningstagande om ASF-situationen
Kalle Karttunen, forskningschef
Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK ry
Översättning: Mats Holmgård, SLC
