Efterfrågan på virke har under årets början varit låg i förhållande till årstiden, samtidigt som utbudet ökat till följd av stormskador. Hannes-stormen fällde även en hel del enskilda träd, som i sig inte har någon större betydelse för skogsbruket. I ett svagt marknadsläge bör man därför från fall till fall överväga om det är ändamålsenligt att ta tillvara dessa träd och att inkludera dem i större virkesaffärer. Virkespriserna har sjunkit särskilt i stormdrabbade områden. På västkusten är skadorna lokalt större, men deras inverkan på den totala nationella virkesförsörjningen är trots detta begränsad.
Av anmälningarna om användning av skog framgår inga större förändringar jämfört med tidigare år, och virkesanvändningen ligger fortsatt något under det normala. Samtidigt har skogsindustrins kapacitetsutnyttjandegrad förbättrats under hösten och är på väg tillbaka mot normal nivå. I synnerhet utsikterna för den mekaniska skogsindustrin har ljusnat. Detta beror bland annat på kapacitets- och virkesbrist i Europa, en situation som inte gäller Finland. På längre sikt kan det till och med finnas ett nationellt behov av ökad kapacitet, och på kortare sikt syns redan en ökad efterfrågan på stock i virkeshandeln.
Den kemiska skogsindustrin har ännu ingen brådska med sin virkesanskaffning och konjunkturen har först nått botten. I norra Finland väntas efterfrågan på massaved öka när Stora Ensos nya kartongfabrik går över till full produktion i början av nästa år. Även en global ekonomisk uppgång kan börja stödja konjunkturen tidigare. Resultaten för i fjol var delvis svaga, men särskilt under årets sista kvartal syntes tecken på återhämtning, stödd av stigande massapriser och sjunkande virkespriser. I bokslutskommunikéerna fanns även positiva signaler.
När jag analyserade skogsbolagens meddelanden ur ett skogsägarperspektiv kunde följande kortsiktiga slutsats dras: ”Bolagen gör stora investeringar och betraktar virkesanskaffningen och skogssegmenten som strategiska, vilket tyder på att behovet av virke även framöver kommer att vara betydande. Prisnivån är ett tydligt fokusområde.” säger Kalle Karttunen, forskningschef på MTK.
I de lokala skogsvårdsföreningarna finns den bästa informationen om vilken typ av virke och vilka objekt det just nu finns efterfrågan på. Skogsägaren fattar dock själv beslut om vilka objekt som bjuds ut och vilken prisnivå som är tillfredsställande. Vid konkurrensutsättning av virkesaffärer framträder skillnaderna mellan starka och svaga anbud tydligt. Under de senaste åren har prisutvecklingen präglats av kraftiga svängningar till följd av förändringar i utbud och efterfrågan.
Månadens faktaruta
December månads Hannes-storm påverkade vardagen för många finländare. I skogsägarnas skogar koncentrerades skadorna särskilt till västkusten. ”Den samlade uppskattningen av skadorna, baserad på uppgifter från skogsvårdsföreningarna, uppgår till cirka 1,5 miljoner kubikmeter. Den slutliga skadevolymen klarnar nationellt först efter snösmältningen – om ens då”, konstaterar Marko Mäki-Hakola, direktör på MTK:s skogslinje. Största delen av stormskadorna består av enskilda omkullfallna stammar. Stormvirke medför tillfälligt ett ökat utbud på virkesmarknaden, men genom professionell konkurrensutsättning av virkesaffärer går det att hitta marknader även för stormskadat virke, bedömer Mäki-Hakola.
Mer information om stormen Hannes (OBS! På finska): https://www.mtk.fi/-/hannes-myrsky-tammikuu25
Kalle Karttunen, forskningschef
Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK ry
Översättning: Mats Holmgård, SLC
