Ärende: VN/32927/2024
Begäran om utlåtande om utkastet till regeringsproposition om informationsresurser enligt miljöskyddslagen, lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen och naturvårdslagen
Bakgrund och beredning
SLC anser att frågan är ytterst viktig och välkomnar att man nu grundligt går igenom och preciserar normerna gällande detta.
Vi har två generella synpunkter som vi redan mycket länge ansett vara viktiga:
a) frågan om markägarens rättsskydd och vikten av att enskilda personers uppgifter inte ska spridas. De myndigheter som har ansvar för olika frågor ska självfallet få information - men till en bredare publik bör de här inte spridas,
b) markägarens rätt att få information om de uppgifter som är knutna till ägarens markområden och fastigheter. Till exempel gällande hotade arter på egen mark bör markägaren alltid få information då de förs in i olika register
Nuläge: praxis
Fastighetsbeteckningen är en del av de personliga uppgifter som lätt kan paras ihop med ägaren, som person, och det är bra att det här konstateras i lagförslaget. Då det är så lätt att via fastighetsbeteckningen få reda på ägarens namn och övriga uppgifter är det med andra ord skäl att alltid i register fästa uppmärksamhet vid hur de här uppgifterna kan spridas och personifieras. Också på ett inte önskvärt sätt.
Det bör vara markägaren som har beslutanderätten om hur och till vem sådan information kan delas till olika aktörer.
Lite senare i lagförslaget sägs att lagstiftningen borde ändras för att möjliggöra att fastighetsrelaterade uppgifter - som alltså bör tolkas som personuppgifter - kan spridas i allmänna nätverk. SLC motsätter sig starkt en sådan eventuell lagändring och beredning av en sådan.
Ett stort problem i nuvarande lagstiftning är att markägaren inte automatiskt får information om t.ex. hotade arter på sin mark. Det här är ytterst negativt dels med tanke på markägarens rättigheter och rättsskydd, men också på grund av att det kan innebära ett hot mot det som är avsikten att skyddas. Markägaren kan i misstag och ovetande göra sådana åtgärder som förstör förekomsten.
Det att det också har kunnat gå mycket lång tid från det att anteckningen om de eventuella skyddade arterna medför ett problem, då det senare är svårt att påvisa på hur starka grunder registreringen gjorts. En del görs av myndigheter, men en del också av amatörer utan att förekomsten verifierats av myndighetsexperter. SLC anser att markägaren alltid bör informeras senast i det här skedet.
Konsekvenser
Ekonomiska konsekvenser
SLC anser att en konsekvensanalys, av de ekonomiska konsekvenserna av att positionsbestämd information sprids, borde ingå i lagens motiveringar.
19 a kap. Informationsresurser och informationshantering
201 d §. Publicering i det allmänna datanätet av uppgifter i informationsresursen för miljövården
SLC ställer sig kritiskt till att fastighetsuppgifter i högre grad sprids i allmänna datanät. Det kan leda till problem och till och med medvetna trakasserier för att förhindra ekonomisk verksamhet.
13 kap. Informationshanteringen inom naturvården och information om beslut
119 §. Uppgifternas kvalitet
SLC poängterar vad vi sagt ovan.
Det är mycket problematiskt att man inför uppgifter om naturvärden i register, utan att de här uppgifterna verifieras av myndigheter. Myndigheterna har alltså inte en tillräcklig kontroll över äktheten och riktigheten i uppgifterna. Trots det kan de ha en mycket stor inverkan på markägarens rättigheter och ekonomiska verksamhet.
SLC anser med andra ord att alla uppgifter bör kontrolleras och godkännas av en myndighet innan de förs in i registret.
Portin Anders
SLC, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund
