Idag har Europa sin sista chans att återuppbygga sitt jordbruk på en stabil grund. Så inleds den så kallade Stockholmsdeklarationen, som samlar de europeiska jordbrukarnas och lantbrukskooperativens krav inför besluten om EU:s nästa långtidsbudget och den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, efter 2027.
Den europeiska jordbrukarkongressen äger rum vid en avgörande tidpunkt för Europas jordbruk och sammanfaller dessutom med Europeiska rådets möte, där centrala prioriteringar för unionens framtid ska diskuteras. På kongressen representeras SLC av verksamhetsledare Thomas Blomqvist.
Organisationerna varnar för att de aktuella förslagen riskerar att försvaga jordbrukspolitikens finansiering, gemensamma karaktär och förutsägbarhet. Samtidigt pressas jordbruket av stigande produktionskostnader, osäkra marknader, klimatförändringar, osund konkurrens och en alltmer komplicerad reglering.
Den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, måste förbli verkligt gemensam och ha en egen, separat och skyddad budget. Finansieringen måste åtminstone bibehållas på nuvarande nivå och justeras för inflationen under den innevarande perioden 2021–2027.
Deklarationen betonar att matproduktionen är nära kopplad till Europas säkerhet och förmåga att klara kriser. Livskraftiga gårdar, lantbrukskooperativ och landsbygd är avgörande för att trygga tillgången till mat för EU:s 450 miljoner konsumenter.
Sex krav från jordbrukarna till EU:s beslutsfattare
I deklarationen uppmanas EU:s stats- och regeringschefer att stärka jordbrukets förutsättningar genom sex centrala åtgärder:
Gör jordbruket till en grundpelare för Europas säkerhet och försvar. Matproduktion och en livskraftig landsbygd ska erkännas som strategiska tillgångar för Europas beredskap och motståndskraft.
Säkerställ en ändamålsenlig budget för en framtidssäkrad gemensam jordbrukspolitik. Finansieringen ska minst bibehållas på nuvarande nivå och justeras för inflationen. Medlen för jordbrukspolitiken ska skyddas från konkurrens med andra politikområden.
Bevara en verkligt gemensam jordbrukspolitik. CAP ska säkerställa rättvisa konkurrensvillkor och en fungerande inre marknad. Organisationerna varnar för en utveckling där jordbrukspolitiken splittras mellan medlemsländerna.
Gör jordbruket till en hörnsten i Europas konkurrenskraft och skapa förutsättningar för välfungerande marknader. Jordbruket behöver möjligheter att investera i bland annat innovation, digitalisering och bioekonomi. Producentorganisationer och kooperativ ska ha en central roll i att stärka jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan.
Respektera det europeiska jordbrukets mångfald och förenkla CAP. Reglerna måste ta hänsyn till olika produktionsförhållanden och gårdsstrukturer. Stöden ska vara tillgängliga för alla aktiva jordbrukare och den administrativa bördan minska. Organisationerna motsätter sig obligatoriska stödtak och stegvis minskning av stöden.
Ge jordbrukare och jordbrukskooperativ den förutsägbarhet de behöver för att investera, producera och förnya sin verksamhet. Förutsägbar politik och finansiering samt långsiktiga spelregler behövs för investeringar, fortsatt produktion och generationsväxlingar.
Ett vägval för hela Europa
Deklarationen framhåller att besluten som nu fattas om EU:s framtida fleråriga budgetram, MFF, och den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, handlar om mer än fördelningen av budgetmedel. De avgör Europas framtida förmåga att producera mat, upprätthålla en livskraftig landsbygd och möta kriser. Organisationerna betonar att besluten handlar om politiska vägval som sträcker sig bortom jordbruket. Det handlar om vilket slags Europa vi vill bygga.
Ordförandena för de europeiska jordbruksorganisationernas och jordbruksandelslagens takorganisationer, Copa och Cogeca, har överlämnat deklarationen till Europeiska rådets ordförande António Costa, med kopia till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europaparlamentets talman Roberta Metsola. Organisationerna uppmanar EU:s ledare att låta deklarationens budskap vägleda besluten om Europas framtid.
