MTK:s och SLC:s odlingssäsongsenkät genomfördes som en anonym webbenkät den 10–27 september 2026 och besvarades av 1 013 lantbrukare. Av de svarande representerade 59 procent gårdar som odlar spannmål, oljeväxter och proteingrödor. Enkäten är den andra delen i en enkätserie i två delar som riktar sig till organisationernas medlemmar.
Skörden av vårspannmål överraskade positivt. Nästan fyra av fem svarande (79 %) bedömde att vårspannmålsskörden var minst normal, och skördeförväntningarna steg från 89 procent av ett genomsnittligt års skörd i juni till 102 procent i september. Även potatis- och vallskördarna bedömdes oftast vara normala.
För höstspannmål och oljeväxter var året svagare. Endast omkring hälften av de svarande bedömde att skörden av dessa grödor var normal. Den vanligaste orsaken till en sämre skörd var alltför rikliga regn och väta, vilket nämndes av över hälften (56,6 %) av de svarande.
– På många håll fick man i år en skaplig skörd, men det räcker inte för att förbättra lönsamheten. När över hälften av gårdarna uppger att ekonomin har försämrats trots en god skörd ligger problemet inte på åkern, utan i kostnaderna som har skenat iväg, säger MTK:s sakkunniga Helka Hypén.
Kostnaderna skenar, investeringarna läggs på is
Hälften av de svarande (50,4 %) uppgav att de har svårigheter med att skaffa produktionsinsatser. I de öppna svaren framhölls de höga priserna på gödselmedel, bränsle och foder samt den försämrade likviditeten. En del lantbrukare uppgav att de skjuter upp inköp tills kassaläget tillåter.
– Jordbrukets kostnadskris berör inte bara lönsamheten på många gårdar, utan nu handlar det också om Finlands förmåga att producera mat i framtiden. Matproduktionen är en del av samhällets kritiska infrastruktur, och nu krävs det omedelbara åtgärder på bred front för att trygga vår försörjningsberedskap, säger SLC:s verksamhetsledare Thomas Blomqvist.
Den svaga lönsamheten bromsar också investeringarna. Endast omkring två av fem gårdar (39,5 %) planerar investeringar i produktionen under åren 2027–2030. Var sjätte gård (16,8 %) har lagt sina investeringar på is, och nästan var tionde (9,8 %) har helt avstått från dem. För nästan hälften av de svarande (48,6 %) var den försämrade lönsamheten den viktigaste faktorn som påverkade investeringarna.
Dessutom anser två av fem svarande (40 %) att de nuvarande verktygen för att hantera pris- och väderrisker är otillräckliga. Lantbrukarna efterlyser praktiska verktyg till rimliga kostnader och med liten administrativ börda.
Av mjölkgårdarna som besvarade enkäten uppgav 54 procent att ekonomin hade försämrats. Framför allt sjunkande producentpriser på mjölk samt stigande kostnader för bränsle och produktionsinsatser väckte oro.
På spannmålsgårdarna överväger två av fem att sluta
Var tredje svarande (34,2 %) överväger att upphöra med jordbruket inom de närmaste fem åren. Bland gårdar som odlar spannmål, oljeväxter och proteingrödor överväger två av fem att sluta. Av dem som överväger att sluta planerar 47 procent att arrendera ut sina åkrar, och 26 procent har en efterträdare inom släkten.
Färre observationer av hönshirs än tidigare
Av de svarande uppgav 19,5 procent att de hade observerat hönshirs under 2026. Föregående år var andelen 26 procent och år 2024 var den 43 procent. Lantbrukarna efterlyser fortfarande effektivare bekämpningsmetoder och tydliga anvisningar för att begränsa spridningen.
Tilläggsinformation:
Thomas Blomqvist, verksamhetsledare, SLC, 050 512 1776, thomas.blomqvist@slc.fi
Helka Hypén, sakkunnig, MTK, 050 355 9269, helka.hypen@mtk.fi
Läs pressmeddelandet på finska på mtk.fi
