Finland har länge satsat på förebyggande djurhälsoarbete, biosäkerhet på gårdarna, sjukdomsövervakning och ansvarsfull användning av växtskyddsmedel. Resultaten syns i hela livsmedelskedjan. I Finland är användningen av antimikrobiella läkemedel bland de lägsta i Europa, och Finland har lyckats hålla sig fritt från flera betydande djursjukdomar.
Enligt MTK och SLC bör EU:s framtida lagstiftning sporra till sådana resultat och inte försämra ställningen för de medlemsländer som redan ligger i framkant när det gäller att främja djurhälsa och djurvälfärd.
– I Finland har vi i årtionden byggt upp djurhälsan och djurvälfärden genom förebyggande arbete. Det har minskat behovet av medicinering, förbättrat djurhälsan och stärkt konsumenternas förtroende. EU borde i större utsträckning än idag erkänna detta arbete och se till att också framtida stödinstrument möjliggör incitament för biosäkerhet, förebyggande av sjukdomar samt belönar satsningar på djurvälfärden, säger MTK:s verksamhetsledare Jyrki Wallin.
Ett centralt tema under mötet var den afrikanska svinpesten som för första gången konstaterades i Finland i somras. MTK och SLC betonade att den nuvarande principen om regionalisering fungerar på EU:s inre marknad, men inte tillräckligt väl i den internationella handeln. Organisationerna krävde också att erkännandet av regionalisering ska avtalas på förhand med mottagarländerna, så att lokala sjukdomsfall inte stänger marknaden för hela landet.
Djurvälfärden måste utvecklas på lika villkor
Producentorganisationerna betonade behovet av att förnya EU-lagstiftningen om djurvälfärd, förutsatt att lösningarna bygger på forskningsbaserad kunskap och resultat som kan mätas i praktiken.
Finland har redan förbjudit byggandet av nya grisningshäckar och kupering av grisars knorrar har upphört i Finland redan 2003. Finländska producenter har i flera år legat i framkant när det gäller att utveckla djurens uppfödningsförhållanden. Vid utvecklingen av lagstiftningen om djurvälfärd bör man därför beakta ansvarsfullt arbete och investeringar i djurhälsa.
Organisationerna betonade också att importerade produkter måste uppfylla samma krav som den europeiska produktionen. De nya importrestriktionerna för brasilianskt nötkött till EU-området är välkomna, men löser endast en del av ett större problem.
– De europeiska jordbrukarnas konkurrenskraft kan inte byggas upp i en situation där produktionen hela tiden ställs inför nya krav, samtidigt som produkter som producerats enligt lägre standarder släpps in på marknaden. Om vi vill förbättra djurvälfärden globalt måste samma regler också gälla importerade produkter, konstaterar SLC:s ordförande Mats Nylund.
MTK och SLC lyfte också fram växtskyddet, införandet av nya genomiska tekniker samt utvecklingen av återvunna gödselmedel. Enligt organisationerna försvinner verksamma ämnen i växtskyddsmedel från marknaden snabbare än nya alternativ godkänns för användning. Det här är en särskild utmaning för nordliga förhållanden som i Finland och på små marknader.
EU:s forskningsfinansiering bör dessutom i högre grad än idag riktas till växtförädling som stöder anpassningen till klimatförändringen samt till säker användning av återvunna näringsämnen. Enligt MTK och SLC kan Europa inte samtidigt ställa allt högre krav på djurvälfärd, hållbarhet och livsmedelstrygghet och begränsa de tekniker och innovationer som behövs för att nå målen.
MTK:s och SLC:s viktigaste budskap till kommissionär Várhelyi:
EU bör förbjuda byggandet av nya grisningshäckar och möjliggöra en kontrollerad övergång där befintliga konstruktioner kan användas fram till slutet av deras livslängd.
Kupering av grisars knorrar måste upphöra i hela unionen i enlighet med gällande lagstiftning.
Vaccinering måste vara möjlig utan att ett medlemsland förlorar sin sjukdomsfria status eller de handelsfördelar som är förknippade med den.
Avlivningen av tuppkycklingar bör fasas ut på ett målinriktat sätt som möjliggör flera olika metoder.
Verksamhetsförutsättningarna för husdjursproduktionen måste säkerställas även i glest befolkade områden och under förhållanden med långa avstånd.
Jordbrukarna måste ha tillgång till effektiva växtskyddsmetoder även i nordliga odlingsförhållanden.
CAP-finansieringen bör i högre grad användas för att utveckla gårdarnas biosäkerhet.
Regionaliseringen vid djursjukdomar måste fungera också i handeln med länder utanför EU.
Importerade produkter måste uppfylla samma krav som gäller för EU:s egen produktion.
Forskningsfinansiering bör riktas till växtförädling som stöder anpassningen till klimatförändringen och till nya genomiska tekniker.
Säker användning av återvunna gödselmedel bör främjas genom forskning, innovationer och fungerande lagstiftning.
Tilläggsinformation:
Mats Nylund, SLC:s centralförbundsordförande, tfn 050 512 2191
Jyrki Wallin, MTK:s verksamhetsledare, tfn 050 522 5207
