Regeringens förslag till ändring av livsmedelsmarknadslag är ett steg i rätt riktning, men fler åtgärder krävs för att säkerställa en mer balanserad marknad och stärka producenternas ställning. Förutom lagstiftning behövs gemensamma åtaganden från aktörerna i kedjan. Detta kan samordnas av livsmedelsmarknadsombudsmannen, en oberoende myndighet med uppdrag att främja en fungerande marknad, som beaktar den svagare parten.
Obalansen i kedjan är tydlig: producenter och livsmedelsindustri har svagare förhandlingsposition än handeln. Marknadskoncentration och en ökning av handelns egna produkter har ökat pressen på producenterna. Enligt livsmedelsmarknadsombudsmannens färska utredning anser mer än hälften av de företag som producerat private label-produkter för handelns egna varumärken att riskerna inte fördelas rättvist mellan handeln och tillverkaren.
Detta påverkar inte bara producenterna – på sikt riskerar även konsumenternas valfrihet att begränsas om innovationer bromsas. Särskilt viktigt blir det att följa utvecklingen av nya produktkategorier, som hybridprodukter som kombinerar både växt- och animaliska råvaror.
Förutom förbud mot att gynna köparens egna varumärken, innehåller lagändringen flera förslag för att stärka producenternas rättsskydd. Idag vågar många producenter inte lyfta fram oegentligheter av rädsla för kommersiella repressalier, samtidigt som möjligheten att föra ärenden till domstol förenas med höga kostnadsrisker. Därför föreslås en omvänd bevisbörda, där köparen på begäran av säljaren ska visa att avtalsförfarandet följt lagen. Det föreslås också att köparen inte ska få missbruka sin position genom exempelvis oskäliga prisjusteringsvillkor eller genom att exkludera en leverantör som är starkt beroende av en distributionskanal.
Inom kort väntas Europeiska kommissionen presentera en utvärdering av UTP-direktivet om otillbörliga handelsmetoder. En mer jämlik tillgång till försäljningsdata åt andra aktörer i kedjan är ett konkret sätt att förbättra marknadens funktionsförmåga och balansera förhandlingspositionerna, vilket gynnar hela livsmedelssektorns konkurrenskraft.
Det är i hela samhällets och konsumenternas intresse att livsmedelsproduktionen i Finland är lönsam för alla parter. För att det ska vara möjligt krävs tydliga, rättvisa spelregler.
Rikard Korkman, ombudsman, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC
Kimmo Tammi, jurist, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK
Insändaren har publicerats i HBL
