Biologisk mångfald är inte enbart en miljöfråga. Mångfalden utgör grunden för finländarnas välfärd, samhällets livskraft och landets övergripande säkerhet. Utan en mångformig natur försvagas även samhällets försörjningsberedskap, ekonomins hållbara verksamhetsmöjligheter och människors hälsa.
I det nuvarande regeringsprogrammet konstateras att Finland ska trygga naturkapitalets bevarande och genom sin naturpolitik uppfylla internationella åtaganden. Trots detta riskerar målen för naturen att inte uppnås, och i många frågor har utvecklingen till och med gått i motsatt riktning.
”Finland behöver utan dröjsmål en effektiv strategi för biologisk mångfald – utan den saknas riktning i arbetet med att stoppa naturförlusten som försvagar både ekonomins grund och den övergripande säkerheten”, säger Leif Schulman, generaldirektör för Finlands miljöcentral och ordförande för den nationella IPBES-arbetsgruppen. ”En förutsägbar och konsekvent naturpolitik är till fördel för alla samhällsaktörer. Med uttalandet vill vi påskynda färdigställandet av strategin”, säger Schulman.
Lagen förutsätter en strategi och ett handlingsprogram
Naturvårdslagen föreskriver att Finland ska ha en strategi för biologisk mångfald och ett handlingsprogram för dess genomförande. Enligt lagen ska strategin innehålla nationella funktionella, kvantitativa och tidsbundna mål för att stoppa naturförlusten och förbättra naturens tillstånd.
Även Förenta nationernas konvention om biologisk mångfald (CBD), som Finland har ratificerat, förutsätter att varje part utarbetar en nationell strategi och ett handlingsprogram. Dessutom ställer EU:s strategi för biologisk mångfald mål för medlemsstaternas arbete med att stoppa naturförlusten.
Trots nationella och internationella skyldigheter har Finland saknat en nationell strategi för biologisk mångfald sedan 2020, då den föregående strategiperioden avslutades. Miljöministeriet har sedan 2021 berett strategin i nära och brett samarbete med centrala intressentgrupper. Strävan efter att trygga den biologiska mångfalden är vidsträckt i Finland. För att styra detta arbete behövs strategisk ledning och en gemensam vision för hur naturens tillstånd ska förbättras.
I sin senaste rapport om kopplingarna mellan näringslivet och naturen betonar den internationella naturpanelen IPBES behovet av konsekvent politik och lagstiftning för att skapa en verksamhetsmiljö som möjliggör effektiva naturåtgärder.
Miljöministeriet har tillsatt den nationella IPBES-arbetsgruppen som kontaktkanal mellan det internationella och nationella IPBESarbetet. Arbetsgruppen består av representanter från ministerier, forskningsinstitut och andra centrala aktörer inom naturvården. Arbetsgruppens ordförande och sekretariat finns vid Finlands miljöcentral.
Uttalandet har undertecknats av:
Geologiska forskningscentralen (GTK)
Östra Finlands universitet (UEF)
Jouko Rikkinen (Luomus/ Helsingfors universitet)
Juulia Räikkönen (Åbo universitet)
Klemetti Näkkäläjärvi (Sametinget)
Lapplands universitet
Naturhistoriska centralmuseet
Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK
Maj och Tor Nesslings Stiftelse
Forststryrelsen Naturtjänster
Finlands naturskyddsförbund
Finlands naturpanel
Finlands miljöcentral (Syke)
Finlands Kommunförbund
Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f
Teea Kortetmäki (Jyväskylä universitet)
Teknologiindustrin
Institutet för hälsa och välfärd THL
Tuija Maliniemi (Uleåborgs universitet)
Alla aktörer som undertecknat uttalandet finns listade i uttalandet.
Tilläggsinformation:
Leif Schulman, generaldirektör, Finlands miljöcentral; ordförande för den nationella IPBES-arbetsgruppen. Samtalen besvaras av ledningens assistent Laura Hautalampi: +358 295 251 129, leif.schulman@syke.fi
Aino Laine, kommunikationschef, Finlands miljöcentral, 050 325 9027, aino.laine@syke.fi
Finlands miljöcentrals medietjänst o Medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter och erbjuder fotografier för mediabruk. Medietjänst betjänar journalister vardagar från 9.00 till 16.00. 029 525 1072, media@syke.fi
