10.3.2010:
Arbetsgruppen föreslår nya skattetolkningar och stimulansåtgärder för den glesbebyggda landsbygden
Helsingfors 10.3.2010
Jord- och skogsbruksministeriets arbetsgrupp föreslår stora satsningar för att förbättra den glesbefolkade landsbygdens ställning. Enligt arbetsgruppen ska man göra skattetolkningarna klarare och ge fler incitament för glesbygdens invånare. Arbetsgruppen överlämnade i dag sin slutrapport till jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila.
Arbetsgruppen har gjort upp en lista som innehåller ca 20 punkter med förslag till bl.a. incitament för föreningsverksamheten. Skatteförvaltningen borde arbeta fram kriterier som hjälper att utvärdera glesbygdsföreningarnas allmännyttighet och näringsverksamhet. Arbetsgruppen vill också ändra inkomstskattelagstiftningen så att de reseersättningar som uppkommer i samband med föreningarnas frivilliga arbete kunde höjas.
Vidare föreslår arbetsgruppen att man tar fram en utredning huruvida en arbetslös person som bor på glesbygden, kan ha rätt till det jämkade arbetslöshetsskyddets skyddade belopp.
Enligt arbetsgruppen ska det även inom företagandet skapas nya incitament. Startpengsystemet borde också tillämpas på säsongföretag och deltidsföretagande. Butiksbilverksamheten ska också beviljas bybutiksstöd om ägarföretaget är etablerat i bycentret. Arbetsgruppen vill se en ny form av landsbygdsföretag där företagaren betalar skatt enligt en fri periodisering och kan göra avdrag för resor varje dag mellan etableringsplatsen och etableringskommunens centrum.
Ytterligare vill arbetsgruppen effektivisera spårtrafiken för att trygga tjänsterna och näringsverksamheten. När det gäller att uträtta ärenden, föreslår gruppen s.k. skjutsgarantisystem. Arbetsgruppen begär att Institutet för hälsa och välfärd arbetar fram en utredning om hälsoproblem hos landsbygdsinvånare och möjligheterna att förebygga risker. Man vill också ha en säker och omfattande akutsjukvård för att trygga tillgången till förstahjälp på landsbygden.
För att uppmuntra nyutexaminerade att flytta till glesbefolkade kommuner vill arbetsgruppen införa ett extra ränteavdrag för studielån eller direkta monentära incitament. Det borde också skapas fler arbetspraktikplatser.
Arbetsgruppens förslag bygger på såväl regeringsprogrammet som den landsbygdspolitiska redogörelsen. Statssekreterare Jouni Lind på jord- och skogsbruksministeriet har arbetat som ordförande i gruppen. Gruppen har bestått av företrädare för finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, statsrådets kansli, närings- och arbetsministeriet, inrikesministeriet och Finlands kommunförbund.
På den glesbefolkade landsbygden bor över tio procent av landets befolkning, dvs. ca 600 000 människor.
Mer information från jord- och skogsbruksministeriet:
statssekreterare Jouni Lind, tfn 09-160 53323, 050 521 3305
Meddelandet kan läsas på: http://www.mmm.fi/sv/index/framsida/pressmeddelanden/100310_verotulkinnat_maaseutu_sv.html
Arbetsgruppspromemoria (på finska): http://www.mmm.fi/attachments/mmm/julkaisut/tyoryhmamuistiot/2010/5o7bej8jR/trm4_2010_koko.pdf
15.2.2010:
Jordbruket har en viktig roll för miljöskyddet (JSM)
Jord- och skogsbruksministeriet informerar
Helsingfors 15.2.2010
Merparten av finländarna anser att landsbygdsmiljön är ren och välskött. Fyra av fem tycker att jordbruket har bidragit till den öppna landskapsbilden . Drygt hälften är av den åsikten att jordbruket hjälper att bevara naturens biologiska mångfald genom att ge djur och växter en enastående livsmiljö. Många tycker att jordbruket spelar en viktig roll: det är jordbruket som ger form åt den finska landskapsmiljön och påminner oss om matens ursprung.
Mer än en tredjedel menar att jordbrukare har gjort ett gott arbete för att skydda vattnen. Det är många som känner oro för att vi belastar vattnen och utarmar mångfalden i naturen. Ängar, sveder och starar som trivs i jordbruksmiljö, försvinner; blåklintar och blåklockor är blott ett minne. Resultaten framgår av enkäten som TNS Gallup utförde vid årsskiftet på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet.
På toppmötet om Östersjön den 10 februari åtog sig Finland att satsa på ett slutet kretslopp när det gäller jordbrukets näringsämnen. Näringsutsläppen från gödsling är en stor faktor vid vattenbelastningen. Arbetet med att minska näringsbelastningen har pågått länge, men resultat kan man förvänta sig först senare.
Det finska jordbrukets miljöbelastning har minskat klart mer än i OECD- eller EU-länderna i genomsnitt. Under åren 1990 – 2004 sjönk mängden överflödigt kväve med 42 procent och mängden överflödigt fosfor med 65 procent i Finland. Jordbrukets miljöstöd har ändrat odlingsrutiner och ökat jordbrukarnas miljömedvetenhet markant. Verksamheten kommer att fortsätta och effektiveras såväl på ministeriet som på fältet.
Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007 – 2013 bidrar till jordbrukets miljövård och skydd av landsbygdsmiljön. 2010 års specialtema är miljö. Temaårets beskyddare är republikens president Tarja Halonen.
Under året ska det ges ut information om metoder, projekt och exempel som hjälpt jordbrukare och andra landsbygdsaktörer att förbättra miljöns tillstånd. Under miljöturnén 2010 ordnas det 15 regionala tillställningar.
Temaåret öppnas med ett seminarium i Tamperehuset den 18 februari. Programmet finns på webbplatsen maaseutu.fi.
Tid: 18.2.2010 kl. 10–15
Plats: Tamperehuset, sal Rondo, Universitetsgatan 55, Tammerfors
Mer information:
konsultativa tjänstemannen Tiina Malm, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 040 733 6223.
http://www.maaseutu.fi
Programmet och anmälan:
http://www.maaseutu.fi/fi/index/kalenteri/CalendarEvents/ymparistoteema.html
Meddelandet kan läsas på:
http://www.mmm.fi/sv/index/framsida/pressmeddelanden/100215_miljoskyddet.html
12.2.2010:
Ministeriet fastställde det nationella programmet för yrkesfiske 2015 (JSM)
Jord- och skogsbruksministeriet informerar
Helsingfors 12.2.2010
Målet är att förbättra verksamhetsförutsättningarna för yrkesfiske
Jord- och skogsbruksministeriet har idag fastställt det nationella programmet för yrkesfiske 2015. Målet med programmet är att se till att branschen utvecklas som en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar näring. I programmet definieras kärnfrågor inom yrkesfisket och åtgärder för att lösa dem. Dessa kärnfrågor är bland annat att förbättra branschens lönsamhet, att bevara fiskbeståndens goda tillstånd samt ett ökat tillvaratagande av vild fisk och kräfta.
Programmet kompletterar Finlands strategiska plan för fiskerihushållningen och det operativa programmet, med vilka offentliga finansiella medel riktas till fiskerinäringen. Yrkesfiskeprogrammet har beretts tillsammans med fiskerinäringens organisationer, fiskeföretagare, vissa NTM-centraler samt Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet.
Programmets första kärnfråga är att förbättra branschens lönsamhet, uppskattning och livskraft. Som åtgärder kopplade till kärnfrågan nämns bl.a. beviljandet av investeringsstöd för förbättrandet av sektorns lönsamhet och produktivitet, sökande av lösningar för problemen förorsakade av säl och skarv samt tillgången till vattenområden för yrkesfiskare. Också utvecklandet av lagstiftningen gällande yrkesfiske, forskning och rekrytering av nya yrkesfiskare är viktiga åtgärder.
Den andra kärnfrågan är att bevara fiskbeståndens goda tillstånd. Diversifierade, produktiva och tillräckligt starka fiskbestånd utgör en grundförutsättning för yrkesfisket. Programmets linjedragning är att säkra ett hållbart fiske och att utveckla selektiva fiskemetoder för att skydda unga fiskar. Samtidigt ser man till att grundlagens proportionalitetsprincip förverkligas i regleringen av fisket. Begränsningarna ska grunda sig på fiskbeståndets skyddsbehov och de får inte vara strängare än vad fiskbeståndets tillstånd förutsätter.
I den tredje kärnfrågan tar man upp ett ökat tillvaratagande av vild fisk och kräfta. Som en konkret åtgärd förverkligas projekt för fiskandet av
underutnyttjade fiskarter (t.ex. braxen och mört). Detta s.k. reduceringsfiske möjliggör ett effektivt fiske av täta braxen- och mörtbestånd och användningen av dem som livsmedel, foder eller i produktionen av bioenergi. Samtidigt avlägsnas på ett kostnadseffektivt sätt tonvis med fosfor och kväve från övergödda kustvatten och sjöar.
Reduceringsfisket ger även livsutrymme för starkare bestånd av värdefisk som abborre och gös och minskar den interna belastningen som förorsakas av mörtfiskar. Samtidigt ger den kompletterande och betydande möjligheter för yrkesfiskare att få utkomst som skötare av vattenmiljön i övergödda kustvatten och sjöar. Reduceringsfisket inleds med ett pilotprojekt som kommer igång på vårvintern och utgående från dess resultat granskas skapandet av ett startstödssystem. På toppmötet för Östersjön 10.2.2010 åtog sig regeringen att ge sitt stöd till reduceringsfisket.
Mer information från jord- och skogsbruksministeriet:
Konsultativa tjänstemannen Orian Bondestam, Tfn 0400392011
Meddelandet kan läsas på:
http://www.mmm.fi/sv/index/framsida/pressmeddelanden/100212_ammattikalastus_sv.html
