Inhemsk mat är prisvärd

Fortsatt livsmedelsproduktion i Finland

Finland lämpar sig bra för livsmedelsproduktion. Jorden, luften och vattnen har behållits relativt rena i vårt avlägsna och glesbefolkade land. Vi har lyckats med att hålla växtsjukdomarna i styr och produktionsdjuren friska. Den högklassiga utbildningen garanterar kunnande genom hela livsmedelskedjan från jord till bord. Finländsk mat är trygg och den egna livsmedelsproduktion sysselsätter hela kedjan. År 2007 hade vi ca 67 000 gårdar i Finland och hela livsmedelskedjan sysselsatte totalt ca 149 000 personer. Lantbruket håller landsbygden levande och vårdar landskapet.

Finland är världens nordligaste land som förmår till stora delar producera och förse den egna befolkningen med mat. Vegetationsperioden är kort men vi har under hundratals år utvecklat djurraser, växtsorter och odlingsmetoder som möjliggör produktion i arktiska förhållanden.

En fortsatt livsmedelsproduktion i Finland är i våra egna händer. Beslutet görs i matbutikerna, vid upphandling av kosttjänster, i uppfostran och inom utbildningen.

Ändrade konsumtionsvanor

Livsmedlens och alkoholfria dryckernas andel utgjorde över 40 procent av de privata hushållens konsumtionsutgifter på 1950-talet. På 1970-talet minskade andelen till 30 procent och på 1980-talet till 20 procent. Idag utgör livsmedlens och de alkoholfria dryckernas andel endast 12 procent av de totala utgifterna.

En annan av dagens trender är att måltiderna utanför hemmet ökar i antal. År 1966 var dess andel av alla mat och dryckesutgifter ca 10 procent medan dess andel hade år 1998 stigit till 25 procent.

 

Privata hushållens utgifter i Finland

(%)
1980 1990 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 *2007 *2008
Boende, vatten, el, gas och övriga bränslen 18,5 18,1 24,7 24,8 25,2 25,4 25,4 25,3 24,9 24,6 24,9
Transport 14,4 14,5 13,0 12,1 12,2 13,0 12,7 12,9 12,6 11,8 11,7
Livsmedel och alkoholfria drycker 21,2 16,4 12,6 12,7 12,6 12,7 12,5 12,5 12,4 12,5 12,4
Rekreation och kultur 10,2 11,2 11,3 11,2 11,0 11,0 11,2 11,4 11,8 11,9 11,9
Restauranger och hotell 6,4 7,7 6,4 6,4 6,2 6,3 6,4 6,5 6,4 6,4 6,6
Inventarier, hushållsutrustning och rutinunderhåll av bostaden  6,0 5,4 4,9 4,9 4,9 5,0 5,3 5,5 5,5 5,6 5,4
Alkoholdrycker och tobak 6,3 6,6 5,5 5,9 5,8 5,7 5,2 5,0 4,9 4,8 4,9
Kläder och skodon 6,1 5,6 4,6 4,6 4,6 4,7 4,8 4,8 4,9 4,9 4,9
Hälsovård 2,1 2,9 3,8 3,9 4,0 4,0 4,1 4,2 4,2 4,3 4,5
Telekommunikationer 1,1 1,4 3,1 3,3 3,3 3,2 3,3 2,8 2,7 2,6 2,4
Utbildning 0,2 0,3 0,5 0,5 0,5 0,4 0,5 0,4 0,4 0,4 0,4
Diverse varor och tjänster 7,3 9,9 9,6 9,7 9,7 8,5 8,7 8,7 9,4 10,0 9,9
Totala konsumtionsutgifter 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100


(* Förhandsuppgift) | Källa: Statistikcentralen, konsumtionsvanor »»

 

Odlaren får endast 4 procent av hålkakans pris

I allmänhet antar konsumenterna att det pris som man betalar för livsmedlen i butiken går i sin helhet till producenten. Men så är det inte. Andelen som odlaren får av livsmedlens pris minskar hela tiden.

Till exempel av det pris som man betalar för hålkaka i butiken, är odlarens andel ca 4 procent. Om brödet exempelvis kostar 1,11 euro är råvarans (rågets) andel endast 0,044 euro. Största delen av rågbrödets pris, ca 82 procent, går till kvarnen, bageriet och handeln. Resten av priset utgörs av mervärdesskatt.

Summan på 0,044 euro är inte heller direkt vinst för odlaren. Av detta ska han betala de köpta produktionsinsatserna såsom utsäde, gödsel, växtskyddsmedel och maskinutgifter. Likaså ska han med ovan nämnda summa avkorta lån, samla lön för det egna arbetet och ännu få ränta på det kapitalet som är bundet till odlingen.

Odlarens andel av brödets pris är liten. Utan odlarens ihärdiga arbete skulle vi inte ha tillgång till bröd!

 

Konsumentpriserna på livsmedel byggs upp enligt följande:

Hålkaka Nötkött
Lättmjölk Svinkött

 

Handelns och industrins marginaler ökar

Handelns och industrins marginaler har ökat inom alla livsmedelsgrupper, speciellt inom kött och mjölkprodukterna. Under det senaste året har vi kunnat urskönja en positiv ändring i producentpriserna gällande spannmål, mjölk och griskött. De samtidigt stigande produktionskostnaderna jämnar dock ut vinstmarginalen för odlaren.

Mer information om livsmedelsproduktion i Finland:

 
SLC, Fredriksgatan 61 A 34, 00100 Helsingfors, växel (09) 586 0460, www.slc.fi | fornamn.efternamn@slc.fi