3.9.2010
Potatisnäringens lönsamhet i botten
Potatisnäringen befinner sig i en prekär situation. Producentpriserna är på en för låg nivå samtidigt som totalskörden i dagsläget ser ut att bli mindre än i fjol på grund av torka och virusdrabbat utsäde. Priset måste upp direkt, säger Henrik Antfolk, ordförande för ÖSP:s potatisutskott och Lappfjärdsnejdens potatisodlarförening.
- Fjolåret blev ett minusår och även nu är priserna dåliga. En potatisodlare har stora utgifter under hela sommaren samtidigt som inkomsterna inte är stora. Ett extremt lågt pris från hösten tar udden av det hela och nu måste priset - med våld - stiga snabbt, säger han.
Enligt honom visar de senaste rapporterna att producentpriserna ligger på mellan 10 och 12 cent, vilket är ett steg i rätt riktning om man beaktar att priset var nere i 8 cent per kilo under sommaren.
- Nu måste det upp åtminstone med fem cent, menar Antfolk.
Antfolk har själv kommit igång med upptagningen av vinterpotatis. Och hans rapporter från de egna fälten och andra kollegers, skvallrar om att skörden har minskat jämfört med i fjol.
- Torkan har påverkat skörden negativt och jag har hälften mindre knölantal på mina odlingar. Därför står det klart redan i det här skedet att vi i Kristinestad inte kommer att komma upp till medelhektarskörden på cirka 27-28 ton.
I och med att utbudet förväntas minska på grund av en försämrad skörd borde priserna stiga. Men Antfolk är inte särskilt optimistisk gällande den biten.
- Marknadskrafterna med de stora uppköparna som Kesko, Inex och Tuko i spetsen, har prislinjen klar för sig och låter den aldrig variera för mycket. Packerierna är i en svår situation eftersom de tre stora dikterar priserna, säger han.
Ett bevis för det är att man i Kristinestadsområdet förra året gick in för att minska potatisodlingsarealen med fem procent för att försöka påverka producentpriset.
- Men det hade tyvärr ingen effekt och det visar bara på hur stor makt uppköparna har.
En annan sak som kommer att påverka skörden negativt är att utsädet har försämrats märkbart på grund av aggressiva virusstammar. Enligt Antfolk har det dåliga utsädet slagit ned som en bomb i år.
- Det är många fält i Kristinestad som är virusdrabbade och det gäller också för hela landet. På den här punkten står vi inför en smärre kris vill jag påstå.
Antfolk menar att utsädesodlarna har varit förtegna om att det finns stora problem med virus samtidigt som bolagen som säljer utsädet - i huvudsak Pohjoisen Kantaperuna och Suomen SPK - inte heller har reagerat.
- Bolagen vill inte ta itu med det här problemet som grundar sig på att de viktigaste odlingsområdena för utsädespotatis i Törnävä och Limingo är drabbade av virusstammar. Trots att de vet att kvaliteten är dålig så säljs det vidare.
Problemet är så akut att potatisodlarkåren har fört upp frågan om det dåliga utsädet på nationell nivå. Under våren behandlades ärendet på ministernivå, men hittills har ingenting hänt.
- Positivt är att vi har fått till stånd en diskussion. Det är svårt att få bra skördar om vi inte har friskt utsäde. Det är en ekonomisk förlust för odlarkåren, men på sikt kan det också få andra mera långsiktiga och ödesdigra konsekvenser, säger Antfolk.
Antfolk misstänker att den dåliga situationen kan bidra till att det finns odlare som upphör med sin verksamhet under kommande år.
- Det kan bli glest i leden. Man måste också tänka på att många fortfarande betalar för fjolårets höga gödselpriser. Därför är jag inte bara orolig för näringen utan också för kommunerna, som kan gå miste om stora skatteintäkter om många slutar.
- I det här området sysselsätts 400 personer av potatisodlingen och om den går i graven kan det ha en större effekt på området än när Metsäbotnia lade ned massafabriken i Kaskö, säger han.

Utskriftsvänlig version »»

3.9.2010
Yara höjde priserna och säljer igen
Yara Finland har åter öppnat för beställningar av åker- och skogsgödsel. Priserna är i medeltal 6,5 procent högre än före beställningsstoppet.
Yara Finlands verkställande direktör Tero Hemmilä säger i ett pressmeddelande att situationen på den globala spannmålsmarknaden ser ut att ha lugnat sig något, men den fortsatta utvecklingen är fortfarande osäker.
- Jämfört med läget för två veckor sedan finns det i alla fall nu en bättre grund för att sälja, anser direktör Hemmilä.
Yara Finland avbröt nyligen försäljningen till lantbruksaffärerna av åker- och skogsgödsel med hänvisning till den turbulenta situationen på spannmålsmarknaden.
Redan under sommaren blev efterfrågan på vårgödsel så livlig att leveranserna till och med början av oktober var fastslagna redan i augusti.
- Det är mycket svårt att fastslå priset för lång tid framåt i en så osäker situation, heter det i Yaras pressmeddelande.
Den snabba höjningen av spannmålspriserna på världsmarknaden har ökat efterfrågan på gödsel och höjt priserna i Europa. Prisutvecklingen på spannmål har tidigare haft en direkt inverkan på efterfrågan på gödsel.
Yara påminner om att avbrottet inte berör gödsel för höstsådd. Leveranserna från fabrik till gårdarna har fortsatt hela tiden.
Efter att jordbrukare har vänt sig till konkurrensverket med en begäran om åtgärder undersöker verket enligt uppgift om Yara missbrukat sin marknadsställning. Konkurrensverket räknar med att frågan är utredd under nästa år.

Utskriftsvänlig version »»

3.9.2010
Datainsamlingen för lantbruksräkningen 2010 har börjat
Datainsamlingen för den statistiska undersökningen Lantbruksräkningen 2010 har börjat. De första breven har skickats till lantbruken denna vecka. Uppgifterna i undersökningen kan nu för första gången lämnas till Tike via internet. Frågorna i lantbruksräkningen gäller strukturen, arbetskraften och annan företagsverksamhet på lantbruken.
Uppgifterna i lantbruksräkningen samlas in i fem omgångar under hösten från alla cirka 66.000 lantbruk och trädgårdsföretag i Finland. De som hör till den första omgången får begäran om att delta i undersökningen under de närmaste dagarna. Till den första omgången hör lantbruken och trädgårdsföretagen i Lappland, Kajanaland och Norra Österbotten. Till denna omgång hör även de lantbruk som är med i skördundersökningen år 2010. Datainsamlingen pågår till slutet av januari 2011 och alla lantbrukare kontaktas före slutet av november.
Största delen av lantbruken som deltar i undersökningen svarar på den kortare grundförfrågan, som innehåller endast frågorna för lantbruksräkningen. De som får den omfattande förfrågan ombes att svara också på frågorna i undersökningen om produktionsmetoder. Den omfattande förfrågan skickas till cirka vart femte lantbruk.
Uppgifterna i lantbruksräkningen samlas in från lantbruken via internet och genom telefonintervjuer. Den elektroniska datainsamlingen används för första gången i denna omfattning vid Tike. De nödvändiga användarnamn och lösenord som behövs för att logga in i webbtjänsten skickas gruppvis till varje lantbruk. Webbtjänstens adress är www.lantbruksrakning.fi.
Den elektroniska datainsamlingen är öppen för alla uppgiftslämnare från och med 1.9. De lantbrukare som vill lämna sina uppgifter redan innan datainsamlingen för den egna omgången börjar kan be om användarnamnen och lösenorden genom att ringa Tikes servicenummer 020-692701 (svenskt servicenummer), vardagar kl.09.00-15.00.
Tike har som mål att hälften av lantbruken skulle svara på förfrågan på internet. Om lantbruket inte har lämnat sina uppgifter elektroniskt inom utsatt tid, efterfrågas uppgifterna i en telefonintervju.
I Finland har lantbruksräkningar genomförts i hundra års tid. De uppgifter som lämnats i undersökningen ger en heltäckande bild av det finländska lantbruket till intresserade. Uppgifterna som lämnats i lantbruksräkningen statistikförs och publiceras för att kunna utnyttjas av lantbrukare, forskare och andra som behöver dem.
Uppgifter används bland annat för planering av affärsverksamhet och som grund för beslutsfattande samt i undersökningar inom lantbruk. Lantbruksräkningen är en lagstadgad undersökning och det är obligatoriskt att lämna in uppgifter i undersökningen med stöd av lagen om landsbygdsnäringsstatistik (1197/1996).

Utskriftsvänlig version »»

3.9.2010
Spannmålshandeln har startat på allvar
Skördesäsongen går mot sitt slut, men den internationella spannmålshandeln börjar komma igång på allvar. Exporthandelns förlorare är detta år Ryssland, Ukraina och Kazakstan, medan USA och EU redan skickar iväg det ena fartyget efter det andra med spannmål till fjärran länder.
Det internationella spannmålsrådet IGC har släppt sina senaste siffror om veteexporten. IGC:s analytiker räknar med att Ryssland, Ukraina och Kazakstan tillsammans förmår exportera högst 14 miljoner ton vete. Förra året exporterade de tre svartahavsländerna 36 miljoner ton vete. Sämst är exportläget för Ryssland, som kan tvingas sänka sina utskeppningar av vete med 80 procent, till allra högst 3,5 miljoner ton.
USA har emellertid beredskap att fylla tomrummet på världsmarknaden. ICG har höjt sin augustiprognos för USA-exporten med 4,5 miljoner ton, till 33 miljoner ton vete. En blick på USA:s färskaste exportstatistik tyder på att prognoserna håller. För tredje veckan i rad kan USA redovisa utlandsleveranser på mer än en miljon ton vete.
Men EU behöver inte skämmas i jämförelsen. IGC-experterna i London har nyligen höjt EU:s exportpotential för vete med en miljon ton, till 20,2 miljoner ton. EU:s förvaltningsutskott för vete beviljade inom en vecka exportlicenser för 856.000 ton vete.
ICG räknar med en veteskörd på 135,8 miljoner ton från hela EU-27. Utbudet kompletteras av 4,5 miljoner ton importerat vete. Reserverna på 16 miljoner ton vete torde emellertid sjunka till 12,9 miljoner ton, den lägsta nivån sedan tre år.
Den totala spannmålskonsumtionen i EU 2010/11 är beräknad till 278,4 miljoner ton, vilket är mer än 2010 års skörd som efter sedvanligt avdrag för bortfall uppgår till 276,4 miljoner ton.
Med hänsyn tagen till föregående års goda lager och en viss ökad import, bedöms tillgången på spannmål i EU 2010/11 vara god.

EU har sedan början av juli exporterat cirka 3,9 miljoner ton spannmål (3,2 miljoner ton föregående år) och importerat 1,1 miljoner ton spannmål (1,8 miljoner ton).
Enligt IGC är den globala veteförsörjningen mer än tryggad. Analytikerna varnar emellertid för att reserverna är ojämnt fördelade. En tredjedel av vetet ligger i kinesiska lager och står inte till världsmarknadens disposition.
I USA minskar tillgången på lagrat vete med 1,6 miljoner ton, till 25,9 miljoner ton. Men IGC räknar med en riklig påfyllnad från årets veteskörd på 61,3 miljoner ton. Någon brist på vete är inte att vänta i USA.
I Ryssland är vetebalansen däremot mycket knapp efter århundradets torka. IGC taxerar den ryska veteskörden till endast 44 miljoner ton. Ändå beräknas konsumtionen av fodervete stiga till 41 miljoner ton. ICG förklarar detta motsatsförhållande med att Ryssland sannolikt planerar att importera foderspannmål, fastän regeringen har dementerat sådana rykten. Några andra möjligheter finns knappast för att klara foderförsörjningen.
Ryssland måste i vilket fall som helst tappa sina spannmålslager på försvarliga mängder. IGC utgår från att landets vetereserver kommer att minska med två tredjedelar under 2010/2011, till endast 4,1 miljon ton vete.
EU:s senaste prognoser för den sammanlagda ryska spannmålsskörden tyder på 59,5-63,5 miljoner ton för 2010/11, vilket kan jämföras med föregående års skörd på 97 miljoner ton. Skörden förväntas även bli lägre i Ukraina och Kazakstan och uppgå 28,5 miljoner ton (35,6 miljoner ton föregående år) respektive 13,5 miljoner ton (20,8 milj ton).
Skördeprognoser för andra områden i världen redovisar att veteskörden i Kanada beräknas bli knappt 4 miljoner ton lägre än föregående år och uppgå till 22,7 miljoner ton. Kornskörden är beräknad till 8,5 milj ton (9,5 miljoner ton) och havreskörden till 2,4 miljoner ton (2,5 miljoner ton).
Jämfört med tidigare kanadensiska prognoser, har både vete- och kornskörden justerats uppåt. I Australien har en nedjustering av den senaste veteprognosen skett på grund av torka. Nu förväntas en skörd av 5-6 miljoner ton vete mot 8,3 miljoner ton föregående år.

Utskriftsvänlig version »»

3.9.2010
Frankrike kräver krafttag mot spekulation med råvaror
Tre franska ministrar uppmanar EU-kommissionen att skärpa kontrollen över handeln med råvaruderivater. Ministrarna kräver starkare regleringsmöjligheter på EU-nivå för att skydda handeln från spekulation.
I början av denna vecka steg vetenoteringarna igen på råvarubörserna, fastän den reella tillgången på spannmål egentligen inte skulle motivera prisstegringar. Det finns tillräckligt med vete ute i världen. Ledande ekonomer varnar för att priserna på jordbruksprodukter riskerar att kopplas bort från det reella värdet, baserat på utbud och den faktiska efterfrågan. De gamla marknadslagarna har ersatts av ett nyckfullt system där placerare spekulerar i framtida förväntningar.
I ett gemensamt öppet brev till de ansvariga EU-kommissionärerna Michel Barnier och Dacian Cioloş, fastställer finansminister Christine Lagarde, miljöminister Jean-Louis Borloo och jordbruksminister Bruno Le Maire att dagens regler är tandlösa.
- Vi betraktar den europeiska regleringen av handeln med råvaruderivater som otillräcklig, heter det i brevet.
Derivater står för futurer, optioner och terminer, som har blivit populära spekulationsobjekt. Dessa värdepapper är kopplade till den framtida prisutvecklingen av en viss vara. Marknaden för råvaruderivater har vuxit starkt de senaste åren.
Redan för några veckor sedan inskärpte den franske presidenten Nicolas Sarkozy att en stabilisering av valuta- och råvarumarknaderna har högsta prioritet då Frankrike tar över ordförandeskapet för G20. Enligt Sarkozy utgör de instabila priserna ett reellt hot mot den globala ekonomiska tillväxten. De franska ministrarna bekräftar att Frankrike kommer att prioritera frågan vid G20-toppmötet i november.
I sitt brev påpekar ministrarna att handeln med värdepapper stör den fysiska prisbildningen för råvaror som olja och jordbruksprodukter. En följd är att också livsmedelspriserna kan hamna i turbulensens virvlar. Den begränsade insynen på derivatmarknaderna främjar riskerna för manipulationer och marknadsmissbruk. De fluktuerande noteringarna för värdepapper har en tendens att snabbt bli vägledande så att de direkt påverkar råvaruprisernas utveckling.
I så fall bestäms råvarupriserna inte längre utgående från utbud och efterfrågan på själva produkten. Trenderna på derivatmarknaden blir avgörande.
- Detta är orättvist för såväl producenter som konsumenter, skriver ministrarna.
De kräver att EU gemensamt och omedelbart måste ta till kraftåtgärder för att reglera handeln. Målet bör vara en separat EU-lagstiftning för handeln med råvaruderivater och liknande produkter.
Michel Barnier, EU-kommissionär för den inre marknaden, uppger att han fullt och fast delar ministrarnas oro. Den förre franska jordbruksministern anser att derivathandeln borde regleras både på en europeisk och en global nivå. Barnier ha lovat att omedelbart efter semestrarna utarbeta nya lagförslag för vidare befordran till medlemsländerna och EU-parlamentet. Han efterlyser också en debatt inom EU.
- De nya bestämmelserna måste göra det lättare för EU att tackla den ofta brutala prisutvecklingen på råvarumarknaderna, säger Barnier.
Den tyska icke-regeringsorganisationen Germanwatch vänder sig likaså till EU-kommissionen med krav på regler som förhindrar spekulation med jordbruksprodukter.
- EU-kommissionen måste äntligen ta lärdom av krisen för två år sedan, då priserna på jordbruksprodukter började skjuta i höjden, säger Germanwatch-VD Christoph Bals.
- Handeln med terminskontrakt måste hållas i schack med stränga regler. En förebild är USA, där man har förbättrat insynen på marknaderna för jordbruksprodukter. Prisgränser för terminskontrakt har också införts, påpekar Bals.
Germanwatch konstaterar att priserna på många jordbruksprodukter, bland annat vete, har stigit kraftigt de senaste veckorna. En bidragande orsak är torkan i de veteproducerande delarna av Ryssland. Denna prisutveckling har fått en kraftig extraskjuts till följd av en ohämmad spekulation på spannmålsbörserna, konstaterar Germanwatch.
- Placerare utnyttjar den globalt sett odramatiska utbudsminskningen genom att köpa upp enorma mängder spannmål på termin. Därmed hettar de upp stämningen på marknaden för att få kamma hem präktiga vinster, förargar sig Bals.

Utskriftsvänlig version »»